Rundtur
Ängesån är ett biflöde till Kalix älv, som rinner ut i älven i närheten av Överkalix kommuncentrum. Runt Ängesån finns åtskilliga besöksmål, som tillsammans förmedlar kulturhistorien i skogen, vanligtvis i de gamla kronoskogarna på statliga Sveaskogs marker.
Flera flottningslämningar är mer eller mindre unika för Kalix älvdal och Norrbotten. De båda kulturstigarna vid Bönälven och Sanningslandet ligger också inom området; de leder dig till fornlämningar och kulturlämningar. De båda kulturstigarna beskrivs också i särskilda foldrar, liksom också Gyljen och Tvärån.
Många kojor och stugor står öppna för dig att besöka, men tänk på att respektera privat egendom (andra stugor) och tänk på att lämna alla raststugor i samma skick du själv vill mötas av.
Fördjupande film: Kugerbäcken
Bernt Nilsson berättar från en svunnen tid med bäckflottning i Kugerbäcken. (11 min)
Fördjupande film: Flottningen i Kalix älv
En film med journalbilder från flottningen i Kalix älv. Filmen är berättad, redigerad och producerad av Everth Johansson och Bernt Selberg. Den här korta versionen är klippt av Magnus Cedergren. (12 min)
Fördjupande film: Flottning i Kvistabäcken
Hur såg flottningen ut, när det begav sig? En dag per år, på en plats i Sverige återuppstår bäckflottningen. Kvistabäckens flottled hör till Ljusnans vattensystem i Hälsingland, och här är flottningen egentligen nedlagd. Men i början av juni, då blir det åter liv i skogarna...
Filmerna finns också tillgängliga via hemsidan www.historiskskogsexport.se
Ekomuseum Historisk skogsexport från Kalix älvdal
På 1800-talet förändras Kalix älvdal i grunden. Träpatroner och grosshandlare omvandlar skogens resurser till pengar, på gott och ont. De skapar nya utkomstmöjligheter för befolkningen, samtidigt som många också får slita hårt för de nya herrarna. Ekomuseet är ett enskilt, ideellt projekt som drivs utan vinstsyfte, med syfte att ge dig chans att på nytt få uppleva lite av historien.
Kartorna O Lantmäteriet Dnr: R50357052 150001
Skogs- historia
id
Ekomuseum
Historisk skogsexport från Kalix älvdal www.historiskskogsexport.se
1. Gyljens bruk
Vid Gyljens bruk läggs grunden till 1800-talets stora expansion av sågverksnäringen i Kalix älvdal. Här anlägger företaget Bergman Hummel & co ett av de allra första exportsågverken i älvdalen, på platsen där en av områdets första masugnar ursprungligen ligger. En rundtur leder dig till några viktiga platser i bruket, samt med bil även till det närbelägna Tvärån.
Rundturen i Gyljen utgår från dammen och badplatsen, som ligger mitt i samhället direkt bredvid väg E10, på södra sidan av vägen. Rundturen finns tillgänglig i en särskild folder, likaväl som en audioguide.
2. Bönälvens kulturstig
Här på västra sidan av Bönälven finns olika typer av fornlämningar och kulturlämningar. I samband med ett projekt ”Skogens kulturarv” anläggs en kulturstig om 3,7 km år 2006. Kulturstigen berättar om det gamla skogsbruket i form av tjärdalar, kolmilor och flottningslämningar.
En grav från bronsåldern och lämningarna av ett skogstorp tillhör också promenaden. Rundturen finns tillgänglig i en särskild folder.
3. Bön-Jottas skogstorp
Redan på 1890-talet inrättas de första kronolägenheterna i Sverige, dvs. möjligheter för staten att upplåta mark till nybyggare i de statliga kronoskogarna. Dessa skogstorp inrättas först i Norrbotten, däribland här vid Bönan — senare känd som ”Bön”Jotta” efter en av brukarna. Takets underhåll är idag tyvärr eftersatt, men torpet är öppet för allmänheten i nuvarande skick.
4. Tvärådammen och kanalen
I mitten av 1800-talet anläggs en damm och en kanal vid Tvärån. Tanken är att öka vattenförsörjningen till sågen vid Gyljen. Dammen byggs om på 1950-talet, för att bättra passa flottningen. Den har renoverats i modern tid och återställts i samma skick som på 1950-talet. Titta också nedströms, så ser du bevarade strandskoningar av sten, tänkta att underlätta för timmerflottningen. En rundtur till Gyljen och Tvärån finns tillgänglig i en särskild folder, likaväl som en audioguide.
5. Lämningar av koltillverkning
Träkol tillverkas i särskilda kolmilor, och konsumeras i stor mängd av bl.a. järnbruket i Gyljen, för snart 200 år sedan. Så sent som under andra världskrigets kristider är användningen av träkol fortfarande stor i Sverige, och tillverkningen omfattande. Längs en mindre skogsväg NV om Tvärån, finns lämningar efter ungefär ett 20-tal kolmilor inom ett begränsat område. Lämningarna består av cirkelrunda upphöjningar i terrängen, kanske 10-15 m i diameter.
6. Fellkojan och Kuger-xer bäckens flottnings- X ränna Vr Flottningen förknippas kanske mest med flottningen i älvarna. I början av 1900-talet flottas det timmer också i bäckarna.
I Kalix älvdal flottas timmer i bl.a. Kugerbäcken. Bäckflottningen är ofta ett uppdrag för ungdomar, 7? som får arbeta mycket intensivt under några dagar på försommaren. Man samlar vatten i en reservoar, N och öppnar dammluckor när det är > dags för att flotta timret.
Vid Kugerbäcken kan du fortfarande få se hur en bäckflottningsmiljö faktiskt ser ut. Här finns en flottningsränna, strandskoningar av sten, träkistor och flottarkojan Fellstugan, numera använd som rastkoja. Det här är den bäst bevarade bäckflottningsanläggningen i hela Norrbotten, trots att verksamheten upphör redan 1957.
7. Sistkost flottarkoja 8. Årforsens flottningsminnen 9. Storstensforsens koja
10. Gärdforsens flottarkoja
Längs skogsbilvägen Sistkostvägen ligger ett antal forsar i Ängesån, med flera välbevarade flottarkojor. Kojorna vid forsarna Sistkost, Årforsen och Gärdforsen står dessutom kvar på ursprunglig plats. Ursprungligen kan trötta älvflottare vila, rasta och ibland även sova över natten. Numera används kojorna av sportfiskare. Fisket i Ängesån är idag känt i vida kretsar. Observera att flottarkojan vid Sistkost är privat.
För att underlätta flottningen görs många utrensningar och man anlägger ledarmar, för att timret lättare skall flyta med strömmen. Efter nedläggningen av flottningen i Ängesån på 1960-talet återställs älven, och mycket av dessa anläggningar rensas bort.
Vid Årforsen finns dock en ledarm bevarad intill flottarkojan, så att du fortfarande kan få en bild av hur det kan se ut under flottningstiden.. En lång timrad stenkista ligger strax nedanför kojan.
11. Paskatieva
sameviste
Paskatieva är ett skogssamiskt sommarviste med anknytning till Ängeså sameby. Det anläggs ursprungligen på 19407 talet för användning i ren skötseln. Vistet består av en ) renoverad kåta och en hage vid enliten sjö. Lite längre bort — 50 finns också en del fångst- gropsystem.
12. Sanningslandets kulturstig
I Sanningslandet finns ett stort antal fornlämningar som är karaktäristiska för Norrbotten. De visar att människor vistats här under mycket lång tid. Det finns lämningar efter förhistoriska bostäder och förvaringsanläggningar, spår efter matlagning i form av kokgropar, eldstäder som vittnar om samernas vistelse på renbeteshedarna, men också samtida fornlämningar som tjärdalar. Nere vid sjöstranden finns den kända boplatsen vid Gammelkänt, där över 600 forntida föremål påträffats.
Längs en 2 km kulturstig får du veta mer om Sanningslandet och fornlämningarna på 9 st skyltar. Starten till kulturstigen ligger strax söder om landsvägen, mitt emot infarten till en skjutbana. Rundturen finns tillgänglig i en särskild folder.